ma vie ordinaire!

Jag känner inte riktigt igen mig själv i dagsläget, jag ler, skrattar, gråter, gör glädjeskutt, tänker på livets alla mirakel, lever dagen som att det vore min sista..

Jag har mina underbara vänner som får mig att ta mig igenom dagarna, hur jobbiga dom än är, jag funderar inte så mycket mer på att stadga mig och bilda familj för jag vet att det så småning om blir min tur.

En vacker dag, när det är strömavbrott ;) haha

Skämt å sido ..

Senast idag var jag lite depp och satt och grät över saker i mitt liv som jag nästan förlorat och hur mycket dom sakerna verkligen betyder för mig, som min systerson/gudson, honom skulle jag verkligen göra allt för, Moster kommer alltid finnas hos honom och se till att han får den bästa uppväxten ett barn kan få, som jag sa till en klasskompis till mig idag, att Kevin, honom känner jag som min egen son, hemskt nog, men jag lovar och svär att jag verkligen skulle kunna offra mitt eget liv för honom om det skulle behövas, bara jag får ett jobb och tjänar lite bättre så kommer jag skämma bort honom samt mina andra 3 ( snart 4 ) syskonbarn..

Det finns saker som jag gjort som jag ångrar här i livet, sen finns det saker jag inte ens vet om att jag gjort men som andra vet att jag gjort, det skulle vara väldigt intressant att veta vad det är man gjort som är fel.

En vacker dag ska jag ta tag i problemet och fråga dig rakt ut vad det är som hänt mellan oss, jag ska bara samla lite mod först.

Det händer mycket i mitt liv just nu, och jag vet inte riktigt hur jag ska rannsaka allt..

Jag måste komma på ett sätt att ta mig igenom allt, men jag vet att jag inte kommer klara det ensam, och jag är så tacksam för att mina vänner och bästa vänner står vid min sida hur dåligt jag än mår, under den senaste tiden har jag verkligen förstått vilka av mina " vänner " det är som verkligen är mina vänner, det är inte många men jag lovar att er som jag verkligen ser som mina äkta vänner, kommer jag aldrig att släppa ifrån mig.

Det finns inte en chans på världskartan att jag släpper er ur mitt liv.

I somras släppte jag Emelie ur mitt liv, och för stunden var det skönt, men jag ångrade mig nå så brutalt så nu har vi starkare kontakt än någonsin.

Jag är så glad över att jag har dig i mitt liv gumman, du är verkligen en av de människor som verkligen förstår mig. <3

Nu ska jag ta och glida runt lite på nätet och hoppas på att jag blir trött snart och ev får svar på en av mina frågor.

Men jag dyker nog in mellan svängarna i tcättstugan och skriver lite .

God natt alla underbara vänner och läsare..