God kväll!
ja vad ska man skriva idag då?
Jag har drabbats av en bloggtorka igen tror jag, det är inte så många om är in och läser och då tappar jag helt lusten för det där med att blogga.
Klockan är nu 23.50 och jag sitter hemma och funderar på hur en del saker kan kännas så fel.. :(
Det räcker med ett hej då och så blir jag nere, men men, jag ska väl snart ta sömntabletter och gå och sova, känns som att jag behöver få all den sömn jag får när jag sover med tabletterna och inte utan dom.
Sover inte alls som jag ska när jag inte tar tabletterna, skit konstigt, fast nu var det längesen jag tog dom och det är ju skönt iaf.. eller ja, länge och länge, ett tag sen.
Jag vet inte varför men jag känner en oro i kroppen, av någon konstig anledning, vet inte om det beror på att jag börjat med ny medicin eller vad det kan vara. =/
Sen har jag ju åkt på (troligtvis ) en inflammation i ena skuldran och det tar slut på mig så fort jag rör mig nästan.
Och min praktik blir drabbad då jag inte kan/orkar gå dit för att jag har så fucking ont!!
Annars går mitt liv på som vanligt ungefär, pluggar, umgås med familj och vänner, försöker lösa en del problem som man ALLTID ska stöta på.. !!
Trött på att man aldrig ska få vara lycklig en hel dag eller en hel vecka, utan det kommer alltid något som trycker ner en..
Men men nu ska jag sluta klaga och prata klart med P och sedan försöka sova..
God natt på er alla!!!
ja, jag har tråkigt
♥
Dagens bästa: You name it!
Dagens person; M
Dagens Sämsta; smärtan i skuldran och kylan
Dagens Sms; Från P. ;)
Dagens Samtal; Emelie
Dagens Låt; You'll think of me - Keith Urban
Dagens Känsla; Trött, slut och saknar!
Dagens mående; Rätt ok.
Dagens väder; Solen skiner, men det är kallt.
Dagens Ros går till; Han som jag inte nämner vid namn, än.
♥
Dagens längtan; tills han utan namn kommer hem från utlandet
Dagens humör; blandat
Dagens frisyr; Uppsatt
Dagens smink; Är neutral idag och går utan
Dagens Klädsel; mjukisar och linne
Dagens Smycken; Örhängen i silver och ett halsband i silver med en björn på.
Dagens händelser; Gått en promenad, lunchrökarn har vart här, diskat, gjort sallad!
Dagens Planer; Vänta på att smärtan ska gå över. Suck.
Dagens vill ha; Massor, men mest pengar och ett körkort.
Dagens roligaste; När emelie trodde att jag sa att jag ville pilla snopp! ^^
Dagens kärlek; Går till en person som står mig varmt om hjärtat!
Dagens saknad; Går till en person som står mig varmt om hjärtat!
Dagens dricka; kaffe!!
Dagens MSN konversation; Ingen!
Idag har du;
Gråtit; Nej inte än.
Köpt något; bara mat och cigaretter.
Sjungit; Jajjemen, varje dag.
Sagt jag älskar dig; japp, till min kära mamma!
Träffat någon; Jajjemen både mamma och M.
Saknat någon;Ja :(
Kramat någon; Japp
ätit; Japp, sallad med räkor och kräftstjärtar!
God morgon
Då sitter man här igen, mår något bättre idag måste jag ju säga, deppade ihop totalt igår.. inge kul alls.
Men men så kan det bli ibland, tyvärr händer det ganska ofta för mig .. ^^
Jag har precis betalt lite räkningar, tråkigt, men det måste ju göras, jag ska snart gå till ica och inhandla lite frukost tänkte jag, börjar bli ganska hungrig, sen måste jag köpa saker till en sallad också..
Måste göra sallad som jag kan ha med mig på jobbet denna veckan, då jag ska jobba 6 dagar..
Och jag hinner inte hem på lunchen så det blir till att ta med sig..
nej nu ska jag ta och göra lite nytta och invänta vad det nu är som ska komma till mig .. ^^
Hihi.. ♥
Afraid!
Hur ska jag veta om jag kommer att klara av det?
Hur och när kommer jag få veta vad du egentligen känner?
Jag vet att både du och jag är rädda för vad som komma skall, men jag tror att med varandra kommer vi att ta oss igenom det mesta, men hur ska jag veta?
Jag vet att du är minst lika rädd som jag, men jag önskar att jag skulle kunna förklara min rädsla för dig, jag har vart med om mycket skit och det förföljer mig, trots att jag pratar med professionella personer om det.
Men det känns inte riktigt som att deras hjälp hjälper.. :/
Du vet vad jag känner för dig, det har jag berättat, men jag vet inte hur jag ska tolka signalerna jag får tillbaka, är det positivt? är det negativt?
Jag känner mig confused!
jag vet inte alls längre vad det är som jag vill med mitt liv, eller jo jag vet, jag vill ha ett jobb och en familj, men jag vet inte när eller med vem jag kommer att bygga min framtid tillsammans med.
Och hur mycket jag än försöker så får jag inget svar på det, men jag hoppas att jag så småning om ska få ett svar på det!
Men jag tänker inte pressa dig utan får ta det som det kommer och blir det så att vi väljer att gå åt varsitt håll, ja då vete fan vad jag ska ta mig till.
Får försöka att fokusera på skolan och mitt eget liv, även om jag vill känna kärleken vid min sida.
Dålig uppdatering
Nu vet jag att jag har vart väldigt dålig på att uppdatera men jag har inte riktigt orkat, har ju som sagt var börjat på praktiken, och det har verkligen kört slut på mig.
Igår fick jag lov att gå hem tidigare för jag vart så slut så jag tappade färgen i ansiktet och vart alldeles yr.
Men det går bra iallafall =)
Får mycket beröm för hur jag utför mina arbeten och hur mycket arbeten jag tar på mig fast jag egentligen inte ska göra det, och det säger dom till mig men jag vill inte stå med armarna i kors och bara kolla på när dom arbetar, det lär jag mig inget på.
Så då står jag hellre och är med och gör saker, för det är då jag lär mig allra bäst!
Annars så har det vart ganska lugnt i mitt liv på alla fronter.
Och det är faktiskt jävligt skönt, dock oroar jag mig för en sak men det tänker jag inte skriva här då jag vet att folk lätt missförstår och skaffar sig egna uppfattningar.
Så när jag vet och känner att jag kan skriva ut vad det är jag menar så kommer jag att göra det.
Sen har jag tänkt mycket på en sak, jag vet att det finns de som läser min blogg som stör sig på att jag träffar mina killkompisar (!!) och tror att jag ska gå in i ett nytt förhållande, jag kan säga att än idag har jag inte gett mig in i något nytt och det kommer nog ta tid eftersom jag inte riktigt släppt det som en gång var.
Men när min tid är kommen hoppas jag på att hitta han som jag ska leva resten av mitt liv tillsammans med, inte för att jag tänker gå runt och leta efter honom, utan han får komma till mig denna gången.
Känns lönlöst att springa runt och leta och sedan bara träffa idioter..
Vill inte bli sårad igen så nu tänker jag ta det lilla lugna med allt vad kärlek innebär, just för att jag är rädd för att bli sårad igen.
Visst skulle det vara underbart med lite kärlek, ha någon att vakna tillsammans med och någon som håller om en när man ska somna.
Men rädslan för killar i det stora hela är enorm!
Första dagen på praktiken!
God morgon!
Hoppas alla har sovit gott i natt =)
Det har jag gjort, har dock inte sovit hemma men jag har sovit asbra ändå, steg upp klockan 6 i morse, åkte hem och käkade frukost och tänkte att jag skulle sova en stund, men som tur va så kollade jag almenackan och fick se att jag ska vara på möte om ett tag, så det var ingen idé att sova så då kunde jag lika gärna vara vaken. =)
Igår hände det inte så mycket, Mattias kom hit på lunchen och rökte, i vanlig ordning, sen var jag iväg och dansade igår och sedan vart jag bjuden på pizza och film =)
Mycket trevligt var det ..
Och idag så ska jag som sagt var iväg på min första dag på praktiken, början kl 14 och slutar 21.15..
Kommer vara lagomt trött ikväll, sen imon börjar jag 06.45 och slutar 16 =)
Men nu måste jag ta och göra mig iordning så jag hinner med det innan jag ska gå..
Men ha det bra alla!
S(l)öndag
Ojojoj, idag är det en riktigt slapp dag..
I helgen har det vart utgång tillsammans med Anna och ständig "jour" ifall syster måste till BB.
Jag har träffat såååå mycket trevligt folk och jag har skrattat tills jag inte fått nå mer luft, men det har helt klart vart värt det ..
Tänkte att jag skulle slänga upp lite bilder..
* En bild tagen på mig idag *
* Jag och Anna redo för utgång igår *
13/10 -10
Jahapp vad ska man skriva idag då?
Egentligen har jag ingen aning men jag tänkte att ni kanske ville veta att jag lever.
Denna veckan så har jag hittils; fyllt år, gjort 56 mil i en lastbil + umgåtts med vänner..
Men mer kommer det att bli, ska umgås med vänner resten av veckan samt så ska jag åka lastbil till Östersund på söndag kväll :)
Och detta kan jag göra just för att jag är ledig på Måndag, börjar praktiken på Tisdag så :)
Det får vara allt för denna gången!
Ja må jag leva!
Idag blir jag hela ett år äldre, jag fyller 21 idag och jag lovar er att jag var som ett barn i natt.. haha
Klockan tolv i natt låg jag och sjöng för mig själv ;) haha Jimmi trodde att jag va hög på nåt.. haha.. han frågade om det verkligen var en mandarin jag åt ^^
Min älskade storebror Jonas har vart här och fikat lite och jag fick en jättefin ljusstake som man ska ha värmeljus i av honom och hans lilla familj! ♥
Senare idag, efter klockan 16 kommer övriga släkten då alla jobbar hela dagen, längtar som bara den tills alla kommer!
jag är verkligen som ett barn när det gäller min födelsedag i år, jag fattar inte vad de är för fel :P
jag har sovit 2.5 timme i natt och känner mig pigg som fan, men det är väl som det ska vara tror jag .. Somnade kl 6 ungefär och sedan upp kl 8.30 igen :P
haha men nu ska jag försöka diska undan lite, duscha och byta om till lite finare kläder än mjukisbyxor haha..
Lägger upp bilder på presenterna ikväll
Vad är skillnaden?
Vad är skillnaden mellan att vara kär och förälskad?
Jag har aldrig riktigt förstått det där, ena stunden känner jag verkligen hur kärleken sprider sig i min kropp, men så tänker man lite, är det kär jag är eller är det så att jag är förälskad?
Hur vet man vart gränsen mellan de två tingen går?
Jag har enorma känslor för mannen jag träffar nu, men hur ska jag veta om han känner lika starkt för mig?
Han har visserligen sagt till mig att han tycker massor om mig och massa sånt, men tänk om jag ligger nivån över honom?
Jag är så rädd för att bli sårad igen, folk säger åt mig att jag inte behöver min medicin nu när jag är med honom, men om han säger nej då? Om han inte vill fortsätta och gå in i ett förhållande?
Jag vet att jag då kommer vara i ett stort behov av min medicin, och läkaren skriver bara ut mer och mer medicin, så jag antar att jag inte är psykiskt stabil ännu.
Hur gärna jag än vill vara det, och hur mycket det än känns som det i mellan åt, att jag inte behöver min medicin, men jag vet hur jag blir i mellan åt också, vill liksom inte leva, det är som att gå rakt in i en tegelvägg vissa dagar..
Men det är just dom dagarna som jag verkligen känner hur mycket M betyder för mig, han finns verkligen här och ställer upp, han umgås med mig så fort han har tid, och när jag mår dåligt så vet han vad som krävs för att jag ska komma på andra tankar och bli lite glad igen.
Men huuuur ska jag kunna släppa tanken om att kanske bli sårad igen?
Jag vet att det finns bra många som läser min blogg och någon kanske kan förstå mig och komma med åsikter och erfarenheter?
jag vet att jag inte sitter i den bästa situationen just nu men jag vet ändå vad jag vill med mitt liv, och jag vill bara att det ska bli besvarat, positivt!
Jag vet att jag kanske skriver mycket i min blogg som jag egentligen inte borde skriva ut, men jag skrev när jag startade min blogg att jag kommer att skriva om allt som händer i mitt liv, och det får ni faktiskt ta, och sedan jag startade den här bloggen så har mina läsare konstigt nog ökat!
I mina tidigare bloggar har jag skrivit om allt som skett i mitt liv, men då har jag bara haft typ 5 läsare, så jag vet inte riktigt vad skillnaden är?
men jag är glad över att jag har de som läser, men nu skulle det vara kul att veta vilka ni alla är? :)
Skriv gärna kommentarer om vilka ni är som läser min blogg!
Jag har aldrig riktigt förstått det där, ena stunden känner jag verkligen hur kärleken sprider sig i min kropp, men så tänker man lite, är det kär jag är eller är det så att jag är förälskad?
Hur vet man vart gränsen mellan de två tingen går?
Jag har enorma känslor för mannen jag träffar nu, men hur ska jag veta om han känner lika starkt för mig?
Han har visserligen sagt till mig att han tycker massor om mig och massa sånt, men tänk om jag ligger nivån över honom?
Jag är så rädd för att bli sårad igen, folk säger åt mig att jag inte behöver min medicin nu när jag är med honom, men om han säger nej då? Om han inte vill fortsätta och gå in i ett förhållande?
Jag vet att jag då kommer vara i ett stort behov av min medicin, och läkaren skriver bara ut mer och mer medicin, så jag antar att jag inte är psykiskt stabil ännu.
Hur gärna jag än vill vara det, och hur mycket det än känns som det i mellan åt, att jag inte behöver min medicin, men jag vet hur jag blir i mellan åt också, vill liksom inte leva, det är som att gå rakt in i en tegelvägg vissa dagar..
Men det är just dom dagarna som jag verkligen känner hur mycket M betyder för mig, han finns verkligen här och ställer upp, han umgås med mig så fort han har tid, och när jag mår dåligt så vet han vad som krävs för att jag ska komma på andra tankar och bli lite glad igen.
Men huuuur ska jag kunna släppa tanken om att kanske bli sårad igen?
Jag vet att det finns bra många som läser min blogg och någon kanske kan förstå mig och komma med åsikter och erfarenheter?
jag vet att jag inte sitter i den bästa situationen just nu men jag vet ändå vad jag vill med mitt liv, och jag vill bara att det ska bli besvarat, positivt!
Jag vet att jag kanske skriver mycket i min blogg som jag egentligen inte borde skriva ut, men jag skrev när jag startade min blogg att jag kommer att skriva om allt som händer i mitt liv, och det får ni faktiskt ta, och sedan jag startade den här bloggen så har mina läsare konstigt nog ökat!
I mina tidigare bloggar har jag skrivit om allt som skett i mitt liv, men då har jag bara haft typ 5 läsare, så jag vet inte riktigt vad skillnaden är?
men jag är glad över att jag har de som läser, men nu skulle det vara kul att veta vilka ni alla är? :)
Skriv gärna kommentarer om vilka ni är som läser min blogg!
Sala
igår hamnade jag i sala, helt oförväntat..
men så kan det gå, när man är för snäll för sitt eget bästa =)
Men jag klagar inte, fick träffa mycket trevligt folk igår, men det va mindre kul när vi kom hem då det vart krypmodell på mig och min bästa kompis var en vattenflaska och en hink.. :/
Lyckades somna med huvudet i toalettstolen, jag säger bara en sak, drick för guds skull inte whiskey.. !!
Det var det som jag gjorde och ja, det vart inge bra..
Nu sitter jag i Patriks lägenhet och ska snart gå mot tåget och åka hem, tåget går runt kl 11 och jag är hemma runt kl 14, så det tar ju ett tag att åka men som tur är så har jag min dator med mig, så man kan göra något för att tiden ska gå.. synd bara att man inte har hörlurar så man kunde kollat på film..
Hmm.. det måste jag köpa, samt ett stativ till datorn som den kan stå på, den blir så varm undertill och det känns inte bra, vill inte att den ska gå sönder.. :)
Annars idag då, underbarast fyller år idag, så han ska ha massa folk hemma hos sig nu på dagen sen ska jag ev. dit och sova där i natt =)
*Hoppas Hoppas*
Men jag tror att det blir så, det brukar kunna lösa sig ganska bra så .. :)
Jag måste iaf hem till mitt yrväder en stund, kanske plugga lite, måste kolla om jag har nå plugg att göra också, är ganska säker på att jag har 4 uppgifter som ska vara inne på fredag ( 15/10 ) så man kanske ska göra dom så är man ju klar med kursen sen nästan, bara en uppgift kvar sen som ska göras efter praktiken, det vill säga om ungefär 5-6 veckor =)
Nej nu ska jag kasta i mig lite mer kaffe sedan leta reda på tågstationen ..
Men skriver kanske mer när jag sitter på tåget .. :)
men så kan det gå, när man är för snäll för sitt eget bästa =)
Men jag klagar inte, fick träffa mycket trevligt folk igår, men det va mindre kul när vi kom hem då det vart krypmodell på mig och min bästa kompis var en vattenflaska och en hink.. :/
Lyckades somna med huvudet i toalettstolen, jag säger bara en sak, drick för guds skull inte whiskey.. !!
Det var det som jag gjorde och ja, det vart inge bra..
Nu sitter jag i Patriks lägenhet och ska snart gå mot tåget och åka hem, tåget går runt kl 11 och jag är hemma runt kl 14, så det tar ju ett tag att åka men som tur är så har jag min dator med mig, så man kan göra något för att tiden ska gå.. synd bara att man inte har hörlurar så man kunde kollat på film..
Hmm.. det måste jag köpa, samt ett stativ till datorn som den kan stå på, den blir så varm undertill och det känns inte bra, vill inte att den ska gå sönder.. :)
Annars idag då, underbarast fyller år idag, så han ska ha massa folk hemma hos sig nu på dagen sen ska jag ev. dit och sova där i natt =)
*Hoppas Hoppas*
Men jag tror att det blir så, det brukar kunna lösa sig ganska bra så .. :)
Jag måste iaf hem till mitt yrväder en stund, kanske plugga lite, måste kolla om jag har nå plugg att göra också, är ganska säker på att jag har 4 uppgifter som ska vara inne på fredag ( 15/10 ) så man kanske ska göra dom så är man ju klar med kursen sen nästan, bara en uppgift kvar sen som ska göras efter praktiken, det vill säga om ungefär 5-6 veckor =)
Nej nu ska jag kasta i mig lite mer kaffe sedan leta reda på tågstationen ..
Men skriver kanske mer när jag sitter på tåget .. :)
Mycket trevligt
Jag hade en underbar kväll igår tillsammans med min nya vän lena..
Jag vart bjuden på tacos hemma hos dom så jag gick dit å så drack vi några öl och åt mat.
Och skrattade som aldrig förr, som vanligt när det gäller mig och lena, men kvälllens + var när vi diskuterade prostataundersökningar.. ^^
Jag gjorde mig dum och frågade om kossor har prostata, och då hävde lenas kille ur sig; "vadå, har tjejer prostata"?
Och under tiden så pratade jag i telefonen med Patrik, och så frågade jag honom om kossor har prostata och killen frågar sin MAMMA; Mamma, har du en prostata? Anna-maria frågade om kossor har prostata :P haha..
Så jag fick ut för det hela så nu vågar jag väl inte träffa Leena, patriks mamma .. :P haha ..
Då lär jag väl få skit för det med.. hahaha.. nej men det tror jag faktiskt inte ..
Annars då, jag sitter här med datorn i knät, känns askonstigt, då jag har haft en stationär dator hela mitt liv, eller ja, sen datorn kom.
Men det är sååå skönt att inte ha den där feta burken ståendes, så nu har jag pluggat lite och har bara 2 delkurser kvar på vård och omsorgskursen sen är jag klar med den, nu gäller det bara att man sköter sig på praktiken så man får godkänt i kursen, för om vi börjar schabbla med praktiken så får vi IG i hela kursen, och det bara vägrar jag att få .. :)
Nej nu ska jag ta och kasta ihop lite mat, pasta m. köttfärsås blir det idag.. Mumma!
Jag vart bjuden på tacos hemma hos dom så jag gick dit å så drack vi några öl och åt mat.
Och skrattade som aldrig förr, som vanligt när det gäller mig och lena, men kvälllens + var när vi diskuterade prostataundersökningar.. ^^
Jag gjorde mig dum och frågade om kossor har prostata, och då hävde lenas kille ur sig; "vadå, har tjejer prostata"?
Och under tiden så pratade jag i telefonen med Patrik, och så frågade jag honom om kossor har prostata och killen frågar sin MAMMA; Mamma, har du en prostata? Anna-maria frågade om kossor har prostata :P haha..
Så jag fick ut för det hela så nu vågar jag väl inte träffa Leena, patriks mamma .. :P haha ..
Då lär jag väl få skit för det med.. hahaha.. nej men det tror jag faktiskt inte ..
Annars då, jag sitter här med datorn i knät, känns askonstigt, då jag har haft en stationär dator hela mitt liv, eller ja, sen datorn kom.
Men det är sååå skönt att inte ha den där feta burken ståendes, så nu har jag pluggat lite och har bara 2 delkurser kvar på vård och omsorgskursen sen är jag klar med den, nu gäller det bara att man sköter sig på praktiken så man får godkänt i kursen, för om vi börjar schabbla med praktiken så får vi IG i hela kursen, och det bara vägrar jag att få .. :)
Nej nu ska jag ta och kasta ihop lite mat, pasta m. köttfärsås blir det idag.. Mumma!
Ny dator!
Äntligen kan jag slänga mig idiotdator, för nu har jag fått en bärbar dator!
Tänkte att ni kanske ville se men jag hittade ingen bild som är exakt på hur min nya dator ser ut men en snarlik :)
Så jag langar upp den :)
Tänkte att ni kanske ville se men jag hittade ingen bild som är exakt på hur min nya dator ser ut men en snarlik :)
Så jag langar upp den :)
Det är iallafall apskönt med en bärbar :D
Svar på kommentarer!
Anonymisen.. om min ensak!:
Hon vill ha snälla kommentarer, inte kommentarer som trycker ner henne! saken när känslorna kommer fram! träffar en ny redan innan det tagit slut! |
anonym ([email protected]) om min ensak!:
"Skulle vara evigt tacksam för kommentarer om hur jag ska ta mig ur denna situation!"
du bad om kommentarer ang. inlägget i "expert" ?
om min ensak!:
"Skulle vara evigt tacksam för kommentarer om hur jag ska ta mig ur denna situation!"
du bad om kommentarer ang. inlägget i "expert" ?
Nu är det ju faktiskt så att den personen som skrivit översta kommentaren har rätt.
Jag behöver inte höra från folk som försöker trycka ner mig i skiten igen, hur gärna ni/du egentligen vill att jag ska må dåligt, jag har mina aningar om vem den andra personen är som skrivit den understa kommentaren, men jag säger inget om vem jag tror att det är då jag kan ha fel.
Men som översta kommentaren säger så finns det dom som går in i nya förhållanden redan innan det tatt slut i det förhållande dom har, och sen finns det vissa som väntar en stund, jag har vart singel i 2 månader och tycker inte att det är allt för tätt inpå.
och det är ju faktiskt min ensak om jag vill ingå i ett nytt förhållande med den här killen eller inte, eller har jag fel?
Kan någon annan bestämma kille åt mig? och när jag ska gå och bli tillsammans med den personen?
För att informera er så ingår inte jag i den religionen där någon bestämmer kille åt mig och arrangerar ett bröllo (!!)
Det är mina känslor det handlar om så snälla acceptera det, jag bad om åsikter och erfarenheter om hur man tar sig ur den situationen jag sitter i nu, och inte spydiga kommentarer om hur längesen eller hur kort tid det gått sen det tog slut mellan mig och sebastian!!
min ensak!
anonym ([email protected]) om Expert!:
du har ju för fan nyss lämnat ett förhållande? hur kan du redan vara på väg in i ett nytt? DÄR har du problemet.
Det här med förhållandebiten har du helt fått om bakfoten, oavsett vem du nu än är, jag är inte på väg in i ett förhållande, men jag skäms inte över att säga att jag tycker massor om den här killen.
Och att jag är lycklig upp över öronen är väl ändå min ensak?
Jag erkänner, de sista förhållandet funkade inge bra alls, det var de första veckorna som allt var som en dans på rosor, men sen tycker jag bara att det gick utför..
Sköt ditt eget och skit i mitt om du nu ska klaga så jäkla mycket på mitt liv och vad jag gör med det!
Svar på kommentar!
Anonymisen.. om Expert!:
Svårt att säga hur man ska trottsa rädslan när det gäller förhållanden..
Själv är jag rädd för att gå in på affärer. Men med mycket våld och vaselin, och massor av träning, så kan jag nu gå in och handla lite, helt ensam.
Man måste nog helt enkelt möta sin rädsla, försöka att inte tänka på den.
Ju mer man utsätter sig för det man är rädd för, desto lättare blir det med tiden!
Jo jag vet att jag måste möta sin rädsla, men just i förhållanden är det svårt, om du förstår vad jag menar!
Jag förstår att det kanske är lättare, men ändå extremt svårt, att möta sin "torgskräck" och gå in i till exempel affärer.
Jag vet av egen erfarenhet hur svårt det är när man under en längre tid isolerat sig, att möta samhället, och då talar jag inte utifrån andras erfarenheter, utan från egna.
Jag har själv isolerat mig och nästan skämts för att visa mig ute, men jag tog mitt sunda förnuft till fånga och sökte hjälp när det var som värst, och nu har jag börjat plugga och umgås dagligen med folk.
Men det var svårt till en början, det säger jag inget om..
Men jag är rädd att det kommer vara extremt svårt att övervinna sin rädsla för förhållanden, men jag hoppas att jag kommer att kunna göra det, för jag vill verkligen inte gå miste om den här chansen, för om jag dissar den här chansen så kanske jag aldrig mer i livet kommer att få samma chans.
Men jag kommer att göra allt för att få min rädsla att försvinna och den mannen det handlar om förstår mig och min rädsla denna gången och jag har en känsla, dock väldigt svag, att det kommer att gå vägen denna gång.
jag vet inte vad det är som får mig att känna som jag gör just nu, men jag antar att det är ett av kärlekens små mirakel..
Men jag vet inte riktigt än, det som känns bäst nu är att kärleken tycks vara besvarad.
Expert!
Alltså jag är nog den enda på jorden som är expert på att sätta mig själv i kniviga situationer.
Vad det handlar om denna gången vill jag inte riktigt gå in på, men en ledtråd kan ni få; Känslor!
Jag vet vad jag vill och jag vet att det är besvarat, men vågar jag? det är det som är det stora frågan, jag kanske vågar nu men sen då?
Vad händer om ett tag? Kommer jag att banga? Kommer jag att stå ut? kommer min lycka att bestå?
Kommer jag att vilja detta framöver?
Oj det är så mycket frågor så jag vet inte vart jag ska börja med att ransaka någonstans..
Jag vet nämligen att den personen det handlar om, har besvarat mina känslor och är garanterat lika lycklig och glad som jag över allt som hänt...
Men jag är orolig för att jag ska hamna i min depression och börja göra massa konstiga val.. Igen...
Är det någon som kanske förstår mig?! O_o
Ibland sätter jag mig själv i de mest sjuka situationerna som jag inte har en aning om hur jag ska ta mig ur och måste då be mina nära och kära om råd och hjälp..
Ber ofta min familj, speciellt mina syskon, komma med sina åsikter om val jag måste göra här i livet, och det är enormt skönt att veta att jag kan vända mig till dom om det är något jag inte kan ta mig ur på egen hand.
men som man brukar säga; som man bäddar får man ligga. men jag har på senaste tiden kommit på att jag egentligen vet vad jag vill med mitt liv, men jag är rädd..
Rädslan är det svåraste jag har att leva med just nu.. och jag vet inte riktigt hur jag ska kunna få den att försvinna..
jag har en känsla av att jag kan lita på dig fullt ut, och att du aldrig ens skulle höja näven åt mig... Men rädslan finns ändå där, och det är något jag vill ha bort..
Men nu vill jag veta hur jag ska kunna få den att försvinna?
Kan Någon komma med förslag på hur man ska få rädslan för att ge sig in i ett förhållande att försvinna??
Skulle vara evigt tacksam för kommentarer om hur jag ska ta mig ur denna situation!
* Rädsla är en sak jag aldrig vill känna igen, men hur ska jag få bort känslan? *
Seg!
Ja idag är jag verkligen seg, sov inte hemma i natt, klev upp kl 6 för M skulle åka till jobbet, och jag hem för att åka till skolan, gick till bussen runt kl 8, vart lite besviken när jag kom till skolan då 2/3 gruppmedlemmar var borta och vi hade en gruppredovisning som jag fick stå för själv, dock tyckte "fröken" att den var bra och att det var starkt gjort av mig, som i själva verket hatar att läsa inför klassen, jag blir likblek och tappar färgen i ansiktet, men vad gör man inte för att eventuellt få lite högre betyg? =)
Vi hade även praktiska övningar idag, och OJ va kul jag hade, jag skrattade så tårarna sprutade.. haha ..
Vi skulle kolla puls och blodtryck och det var det roligaste jag vart med om.. haha .. ^^
Först var jag död, men sen återuppstod jag .. ;) det ni!
Efter skolan, så satte jag mig ner i datasalen och gjorde klart ett arbete och skickade in medans jag väntade på att klockan skulle bli 14 så jag fick gå och hämta min prins på dagis ♥
Och eftersom prinsen fyller hela 2 år idag så vart det ner till syster på kalas! Så roligt att se hur glad han vart över alla leksakerna och speciellt dammsugaren, men kläderna han fick paketerade han in igen och gav tillbaka.. haha .. gounge!
När klockan närmade sig 18 så messade jag min privata chaufför ^^ så han fick komma och hämta mig och tro på fan, han gjorde det! =)
Underbara människa! ♥
Väl hemma höll jag på att svimma för jag kände mig så slut, la mig i sängen en kort stund men vart rastlös så jag satte mig vid datorn en stund, och sedan må ni tro.. vart det fart på mig, jag har städat hela köket Grundligt!
Så nu är det mycket fint igen =) tummen upp för mig!
Och nu sitter jag och väntar på bättre tider.. och har trååååååååkigt som bara den..
Imon ska jag ner till min älskade syster igen och vara barnvakt åt kevin, sen får vi se om jag stannar kvar över natten eller om jag åker hem igen, det beror helt på om jag kan ta mig hem .. =)
Johanna och Daniel ska nämligen på föräldramöte på Dagis =) Så då får moster rycka in och "otter I-A" gör det med glädje! Haha..
Nu ska jag kolla klart på Grey's Anatomi på kanal 5.. säsongspremiär!
Mycket underbar serie.. ♥
Är det verkligen jag?
Kan det vara så att det verkligen är jag?
Jag känner inte riktigt igen mig själv i dagsläget, jag ler, skrattar, gråter, gör glädjeskutt, tänker på livets alla mirakel, lever dagen som att det vore min sista..
Jag har mina underbara vänner som får mig att ta mig igenom dagarna, hur jobbiga dom än är, jag funderar inte så mycket mer på att stadga mig och bilda familj för jag vet att det så småning om blir min tur.
En vacker dag, när det är strömavbrott ;) haha
Skämt å sido ..
Senast idag var jag lite depp och satt och grät över saker i mitt liv som jag nästan förlorat och hur mycket dom sakerna verkligen betyder för mig, som min systerson/gudson, honom skulle jag verkligen göra allt för, Moster kommer alltid finnas hos honom och se till att han får den bästa uppväxten ett barn kan få, som jag sa till en klasskompis till mig idag, att Kevin, honom känner jag som min egen son, hemskt nog, men jag lovar och svär att jag verkligen skulle kunna offra mitt eget liv för honom om det skulle behövas, bara jag får ett jobb och tjänar lite bättre så kommer jag skämma bort honom samt mina andra 3 ( snart 4 ) syskonbarn..
Det finns saker som jag gjort som jag ångrar här i livet, sen finns det saker jag inte ens vet om att jag gjort men som andra vet att jag gjort, det skulle vara väldigt intressant att veta vad det är man gjort som är fel.
En vacker dag ska jag ta tag i problemet och fråga dig rakt ut vad det är som hänt mellan oss, jag ska bara samla lite mod först.
Det händer mycket i mitt liv just nu, och jag vet inte riktigt hur jag ska rannsaka allt..
Jag måste komma på ett sätt att ta mig igenom allt, men jag vet att jag inte kommer klara det ensam, och jag är så tacksam för att mina vänner och bästa vänner står vid min sida hur dåligt jag än mår, under den senaste tiden har jag verkligen förstått vilka av mina " vänner " det är som verkligen är mina vänner, det är inte många men jag lovar att er som jag verkligen ser som mina äkta vänner, kommer jag aldrig att släppa ifrån mig.
Det finns inte en chans på världskartan att jag släpper er ur mitt liv.
I somras släppte jag Emelie ur mitt liv, och för stunden var det skönt, men jag ångrade mig nå så brutalt så nu har vi starkare kontakt än någonsin.
Jag är så glad över att jag har dig i mitt liv gumman, du är verkligen en av de människor som verkligen förstår mig. <3
Nu ska jag ta och glida runt lite på nätet och hoppas på att jag blir trött snart och ev får svar på en av mina frågor.
Men jag dyker nog in mellan svängarna i tcättstugan och skriver lite .
God natt alla underbara vänner och läsare..
Underbart!
Bara för att upplysa mina läsare så är mitt liv underbart igen .. :)
Har haft en hur trevlig kväll som helst och ja Linda, nu har jag lugnat ner mig.. :)
Hade en god vän som kom över med lite godis och höll mig sällskap en stund så nu är det bra igen, och det är jag glad över.. :)
Omtumlande dag!
♥ Jag ska erkänna en sak för er läsare, jag har haft en enooormt jobbig dag.
Hur underbar morgon som helst, men när jag kom hem så ställde sig hela världen emot mig, jag pratade med Emelie och grät en skvätt, berättade om mina problem och att jag måste sluta vara så snäll som jag är, jag finns alltid här för mina vänner och ställer upp när det behövs, jag lyssnar och om jag kan så kommer jag med råd, vill dom inte prata om vad som fått dom att må dåligt så pratar jag med dom om annat...
Det vart helt enkelt för mycket för mig idag, det rann över, det vart överfullt i min lilla kropp med vänners problem samt mina egna..
När jag pratat med Emelie i närmare en timma så började jag att gråta, så skönt att göra det ibland..
Ibland gör jag det utan att veta varför, men det hör oftast ihop med min depression, men idag visste jag fullt ut vad det var det handlade om, på tok för mycket oreda bland alla tankar, jag brukar kunna lägga mina problem på ett ställe i " hårddisken" medans jag placerar mina vänners problem på ett annat ställe.
Men innan jag visste ordet av idag så hade en tornado dragit in i mitt huvud.. Inget låg på rätt ställe ..
Vad ska jag göra?
Jag vill inte verka bitchig mot mina vänner och säga att dom inte ska komma till mig och prata om det som tynger dom men samtidigt så kan jag inte reda ut mitt eget liv när jag går och bär på massa annat.. Tips??
Jag vet att jag har vart en riktig bitch idag, men som tur är så tillåter mina nya vänner mig att vara det imellan åt då dom vet att jag inte har det lätt..
Jag verkligen älskar och avgudar mina nya vänner som förstår mig på ett sätt som de flesta av mina gamla vänner inte gjort. :(
Vllket jag tycker är mycket synd då jag saknar dom men jag vet att det kommer inte funka så länge dom inte läser på lite om depression och vet och förstår ( förhoppningsvis ) vad en depression innebär och varför jag vissa gånger agerar som jag gör..
Och Speciellt det med ett jag kan börja gråta hipp som happ, och det bästa då är att dom bara låter mig vara eller gör något med mig som dom vet att jag mår bra av..
men det som är mest konstigt är att mina nuvarande vänner nästan vet bättre va jag blir att må bra av än de gamla ?!
Jaja så kan livet vara, det är inte rättvist, som en god vän sa till mig en gång, Ingen dör oskuld, livet knu**ar oss alla ..
Men nu ska jag ta och plugga vidare så jag blir klar med uppgiften som ska vara klar imorgon ..
Men ni får ha en fortsatt trevlig söndag kväll..
Vad ska man säga?
Min helg har vart helt underbar, umgåtts med trevliga människor och dessutom fått chansen att sova borta!
I fredags satt jag förvisso bara hemma i väntan på att telefonen ev skulle ringa, men det gjorde den inte, så jag kollade på film bara och tog det allmänt lugnt.
Igår kom A och hämtade mig så for vi till Borlänge, men det va tänkt att vi skulle åkt på marknaden i Rättvik, men det tog sådan tid i Borlänge så vi åka direkt till Avesta efter att vi var klara.
Vi åkte och kollade på Handboll, hur kul som helst, det var A's lillebror som spelade och dom tog hem den 3e raka segern mot Vallentuna som en gång i tiden spelat i elitserien och R och dom spelar i Div 3.
Men dom var iaf hur duktiga som helst =)
Efter matchen åkte vi och käkade pizza och jag fick verkligen skratta kan jag säga.. haha..
När vi hade käkat åkte vi hem till A och bara tog det lugnt, hur mysigt som helst! ♥
Nu vart det en annan textfärg men det får ni ta ;P haha
Annars idag så ska jag försöka ta mig orken att plugga lite, fast egentligen vill jag inte, vill inte ens vara hemma men jag har ju skolan att gå till imon så jag antar att jag måste..
Egentligen vill jag helst av allt vara kvar i dina armar i Avesta :( Men men den dagen kommer nog den också.. snart.. hoppas jag .. ♥
Jag måste som sagt var ta tag i skolan igen då vi håller på med ett grupparbete och plus att jag har en fallbeskrivning att studera och skriva omvårdnad på.
Som ska vara inskickad imorgon före kl 12.
Men jag lär väl sätta igång då..
hej hej leverpastej.
Välja rätt?
Hur vet man när man väljer rätt här i livet?
Känner man det på sig eller vad?
Jag har ingen aning om hur man gör eller hur det känns när man väljer rätt väg i livet men jag vet när ett val känns bra, och som det känns nu så sover/går jag på rosa moln och ser regnbågar och krambjörnar överallt.. =P haha..
Men frågan är om det är en känsla som kommer hänga kvar?
Eller kommer hjärnan svika mig igen?
Ska man gå efter vad hjärnan säger, eller vad hjärtat säger när man gör val här i livet?
Ni som har stabila liv kanske kan svara på den frågan?
Hur vet man när något är rätt och hur gör man för att gå vidare från det stadie man är i nu?
I föregående inlägg ( inte det där jag svarade på en kommentar utan det inlägget innan dess ) Så skrev jag en hel del om vad meningen med livet är och att jag inte ännu lyckats lista ut det.
Några saker tror jag mig ha kommit fram till men jag vet inte om jag törs vara säker?
Hur vet man om frågorna och funderingarna är besvarade?
Det finns en person som gör mig galet varm, som gör mig oerhört glad och som träffar mig så fort tid finnes och båda kan och vill.
En helt underbar person, verkar detta vara, men, jag har inte känt honom så länge?
Tror ni på kärlek vid första ögonkastet?
Jag vet av erfarenhet att man ska ta det lilla lugna och inte rusa in i något, men om allt faller på plats då?
Spelar det någon roll då hur lång tid det tar eller hur snabbt man går in i saker?
Om det verkligen är något man vill göra?
Men då återkommer frågan; hur vet man att det man själv känner, är besvarat?
Suck, livet är inte lätt alla gånger, trots att jag har en hel del positiva & negativa erfarenheter med mig "i ryggsäcken".
Önskar bara att det fanns någon som kunde besvara alla mina frågor. =/
Nu ska jag ta och krypa ner i sängen och kolla på en film, och sätta mobilen på ljudlös så man inte blir väckt var och varannan timme i natt, det är ju helg så .. haha.. ^^
Men hoppas ni sover gott alla mina underbara läsare!
Svar på kommentar!
Ja men det är inte första gången jag hittat ett "rötägg" med lite finare svenska..
Han är den 4 i den lilla skaran, av 5 stycken...
Men jag försöker stå på mina egna ben och tänka positivt, jag har själv fått diagnosen svår depression och har behövt mycket stöd från olika instanser och vänner och familjen, men jag mitt pucko trodde att jag var redo för kärleken och tog steget in i ett förhållande, men ack så fel jag hade, det vart ju nästan bara värre.. :/
Fredag!
Jag sitter hemma i soffan och kollar på Grease... Första filmen så klart, får se om man kollar på andra filmen idag också.
Skulle egentligen behöva diska undan lite här hemma, men jag känner inte motivation.
Men jag måste ta tag i det då jag ev får främmande till kvällen, annars i helgen har jag ingen aning om vad som händer, det lär ju visa sig.. ;) Mohaha!
Jag har haft en längre diskussion med en av mina vänner om livet.
Vad är meningen med det egentligen?
Så länge man är singel finns det ju ingen mening med det, men om man har ett stabilt förhållande så ser ju allt helt annorlunda ut.. :/
Jag har några nära och kära som väntar barn inom den närmsta tiden och både jag och min gode vän har kommit fram till att både hon & jag, trots våran unga ålder, vill bilda familj.
Men då krävs det ju att man har ett förhållande, för jag tänker absolut inte skaffa barn med en kille som jag inte vet om det kommer hålla eller inte.
Lite avundsjuk är man på de nära och kära som går omkring med sina magar och är såå fina.. :(
Men en dag så kommer nog turen till oss också gumman ska du se.
Jag vet nu att det är många som kanske tycker att jag är löjlig som sitter, som singel, med dessa tankar i huvudet, men vem vill inte ha en kille som älskar en och är redo att bilda familj?
Jag säger definitivt inte att jag ska skaffa en kille nu på momangen och skaffa barn med honom så fort det bara går, det tänker jag inte utsätta varken mig eller honom för, eller barnet.
Det finns misstankar om att jag är gravid trots min Mens, det är mycket som tyder på det, men jag har fått förfrågningen förut om jag är med barn, och har då kollat upp det men det har visat sig att jag inte är det, och det är jag glad över, för ingen av de killar jag har haft/dejtat har vart någon som jag vill ha som far till mina barn.
Men som sagt, alla har väl drömmen om att bilda familj?
Det finns en person, som en gång i tiden var min bästa vän, men detta är väldigt länge sedan, men iallafall så väntar hon och hennes sambo barn nu och jag är såå glad för eran skull gumman!
Önskar er verkligen all lycka och framgång även om en graviditet inte enbart innebär massa guld och fina rosor..
En graviditet innebär så mycket mer, smärta, foglossning, ryggont osv.. det finns så mycket som jag hört och sett som får en i mellan åt att verkligen tänka på om man är mogen för att skaffa barn, psykiskt sett så anser jag mig själv vara det men inte fysiskt.
Visst jag har min depression men den kanske kommer hänga med mig i många år till, det är det ingen som vet.
Jag har snart vart medicinerad mot depressionen i 1 år..
Och jag är så glad över att jag fått den hjälp jag fått från olika instanser men även all hjälp och stöd jag fått från familj och vänner att komma på fötter igen.
Nu har jag fått tillbaka mitt sociala liv och börjat i skolbänken igen, och det går faktiskt riktigt bra, och jag har inte hört allt för mycket skitsnack om mig den senaste tiden, nu hör man mer att jag är stark som lyckats komma till rätta med mig själv och mitt liv.
Senast jag fick höra något så var jag egoistisk och självisk för att jag bara tänkte på mig själv, men hur lätt är det då att tänka på någon annans välmående när man själv inte mår bra alls?
Jag förstår inte hur S hade mage att komma och säga dom orden till mig och sedan lägga hela skulden på mig för att sedan komma och be om ursäkt och be om en chans till.
När man säger en sådan sak till en människa så borde man ha lite förståelse för att man kanske sårar en person?
Jag vet själv att jag den senaste tiden sårat folk i min omgivning, och det med måtta men då har dom/den personen/personerna inte haft någon som helst förståelse för vad jag sagt och vad jag menat osv.
Jag bad om ursäkt men det känns enbart som att jag fick massa skit tillbaka för det.
Jag vet att det vart ett långt inlägg men jag har några trogna läsare som tycker om min blogg och tycker att jag skriver bra i den, och det känns skönt att veta, då behöver jag inte fundera på att lägga ner det här med bloggandet.
Nu ska jag kolla klart på min film och sedan ska jag försöka skaffa lite motivation för den där disken jag har i köket.
Dyker in igen och skriver om mina tankar och funderingar kring livet och dess mening!
